OM PROJEKTET

Projektet En säker hamn syftar till att förbättra mottagningsberedskapen på Åland där sedan 2015 sju av sexton kommuner tagit beslut att erbjuda kommunplacering för kvotflyktingar. Projektets samarbetsorganisationer omfattar kommuner, Ålands hälso- och sjukvård, andra myndigheter, organisationer och frivillig sektorn.

Ett särskilt behov och fokus finns på att utveckla kunskap och tjänster inom hälso- och sjukvården så att de tar i beaktande specialbehoven hos dem som anländer som kvotflyktingar. Projektet kommer även ta fram lättillgängligt informationsmaterial riktat till projektets målgrupper vilka inkluderar yrkesverksamma, beslutsfattare, kommuninvånare och kvotflyktingar.

Tillsammans kommer aktörerna i projektet genomföra samordnande insatser och kunskapshöjande fortbildningar, utveckla modeller och rutiner för likvärdig och snabbare vidarebosättning för kvotflyktingar på Åland oberoende av hemkommun.

VÅRA MÅL

Projektledaren genomför kartläggning tillsammans med alla partners i projektet vad gäller utbildningsbehov hos målgrupperna/ personal. Minst 6 fortbildningstillfällen ordnas under projektet. Även allmänna informationstillfällen ordnas riktade till kommuninvånare. Lokala och inresta experter på teman som identifieras i kartläggningen utifrån målgruppens behov. Inklusive tillfällen för utbyte av erfarenheter och kunskap lokalt ordnas. Även tidigare flyktingar och invandrare anlitas som experter. Del av syftet med fortbildningarna är att öka kunskap om situationen i flyktingarnas ursprungsland. Utvärderingar från varje fortbildning/ seminarium bidrar till att följa måluppfyllelse samt att utveckla och förbättra följande kunskapsinsats. Projektledaren har huvudansvar för åtgärderna. Samarbetsorganisationer deltar och bidrar.

Görs delvis utifrån kartläggningen. Informationsmaterial tas fram och sprids. Kan vara poddar som tas fram i samband att man har experter på plats för seminarium. Kortare enkla filminspelningar som läggs upp på YouTube, delas på projektets FB-sida och bland deltagande organisationer. Kan även vara samarbete med radio, tidningar, kommunblad och webbsidor. Genomförs och planeras av projektledaren i samråd med styrgruppen. Köp av experttjänst för inspelningar.

Projektledaren utreder, kartlägger och intervjuar anställda inom de olika kommunerna och tar fram underlag. Det diskuteras bland mottagande kommuner och handboken utformas gemensamt. Skrivarbete gör projektledaren. 2-4 erfarenhets- och utvecklingsmöten för kommunalanställda hjälper processen framåt. Där identifieras hur och var gemensamma rutiner och modeller kan utvecklas. Projektledaren leder processen, sker i samarbete med samarbetspartners. (ÅHS, Ams, Medis, föreningar deltar också) Detta är ett processarbete, som sker över tid under projektets gång. Genomförs och samordnas av projektledaren. Samarbete med kommunal personal framförallt inom social- och utbildningssektorn.

Ett seminarium för best praxis och inspiration från omvärlden ordnas. Projektet bjuder in representant från annan region i Finland för utbyte och benchmarking. Seminarium och workshop ordnas en dag för kunskap, inspiration och erfarenhetsutbyte. Ett led i att kvalitetssäkra arbetet med att utveckla rutiner och modeller. Planeras och genomförs genom samarbete mellan projektledare, styrgrupp och samarbetsorganisationer.

Baserat på erfarenhetsutbytet och kunskapsinhämtningen under projektets år 1 samt lokala behov, utformas och provas en ny integrationsfrämjande tjänst. Det kan tex vara modell för språkkurs för föräldrar hemma med barn som annars faller utanför befintliga system eller något annat där behov har identifierats. Styrgruppen beslutar vilken form av tjänst som ska utvecklas och testas.

En integrationsansvarig anställs på deltid för tre år. En del av uppdraget är att ta fram

  • en definition för vidarebosättning inom ÅHS och en målbild för integrationsfrämjande arbetssätt inom ÅHS
  • vårdprocess för en kvotflykting förtydligas och nya verktyg för hälso- och sjukvårdspersonal tas fram som stöd i vård och för att främja likabehandling
  • basrutiner för dialog mellan olika områden i vården av kvotflyktingar utvecklas så att rutinerna stöder deras rätt och tillgång till hälso- och sjukvårdstjänster

Integrationsansvarige kartlägger hälso- och sjuvårdspersonals upplevelse av sitt eget bemötande av flyktingar. På basis av kartläggningen identifieras utvecklings- och fortbildningsbehov. Hälso- och sjukvårdspersonalens kunskap i bemötandet förhöjs så att flyktingar får likvärdig vård i jämförelse med alla andra och hens rättigheter som patient tillgodoses, t.ex. i användning av tolktjänster, kulturkunskap och kommunikation. Fortbildningar är öppna även för personal inom kommuner, myndigheter och föreningar enligt relevans.

Integrationsansvarige utreder flyktingars användning av hälso- och sjukvårdstjänster för att rikta utvecklingsresurserna på bästa sätt. Integrationsansvarige kartlägger flyktingars upplevelse av bemötande och vård vid ÅHS i syfte att identifiera behov av tjänster speciellt riktade till kvotflyktingar. Integrationsansvarige utvecklar tjänster speciellt inriktade till flyktingar i samråd med hälso- och sjukvårdspersonal
på ÅHS och andra sakkunniga (t.ex. tandvård, förebyggande hälsovård, sexual och preventivrådgivning, etc.). I kartläggningen ingår samarbete med flyktingkoordinatorer i kommunerna samt med andra som har kunskap om behovet hos kvotflyktingar. Riktade stödinsatser ordnas för att bemöta kartlagt behov.

Sjukvårdsinformation tas fram på enkel svenska och i form av kortfilmer. Material (t.ex. kallelse och blanketter) som används inom vården liksom information om hälso- och sjukvården på Åland (broschyrer och på hemsidan) tas fram på olika språk utifrån behovet. Kontakt mellan ÅHS och flyktingar utvecklas.

ÅHS samverkar med andra aktörer för proaktiv information om hälsotjänster till flyktingar. ÅHS deltar med insatser för att nå ut med hälsokunskap och hälsofrämjande livsstil samt hälsovårdstjänster via informationskontor och ev. andra forum i samarbete med tredje sektor.

Projektledaren genomför kartläggning tillsammans med representanter från frivilligsektorn. Projektet försäkrar sig om brett deltagande som även inkluderar tidigare flyktingar och invandrare.

Regelbundna utvecklings- och samordningsforum med kommuner, ÅHS, myndigheter och frivilligorganisationerna. Där följer man upp hur flyktingmottagande planeras, genomförs och utför även gemensamma utvärderingsreflektioner. Ett regelbundet gemensamt forum möjliggör att alla parter är uppdaterade på pågående aktiviteter, vet vem som ansvarar för vad, vilket möjliggör lättare kontakter i vardagen. Ett gemensamt forum underlättar även kommunikationen mellan alla berörda parter. Forumet är öppet även för representanter från organisationer som ej formellt är med i projektet och fungerar som remissinstans till arbetet som görs i alla andra åtgärder i projektet.

Projektet ordnar ett årligt seminarium för utbyte av framsteg, utmaningar och lösningsförslag, etc. Genomförs delvis som en interaktiv workshop. Till det årliga seminariet bjuder projektet in en extern expert och inspirationstalare som ett led i att även öka kunskap (se mål 1). Det årliga seminariet blir på så sätt både ett arbetsmöte, kunskapsstärkande och ett tillfälle för nätverkande. Projektpersonalen planerar, förbereder etc seminariet tillsammans med styrgruppen. Det första seminariet blir en kick-off, andra seminariet hålls i mitten av projektet och fungerar som avstämning, tredje seminariet hålls i slutet av projektet och har mer reflekterande och utvärderande karaktär.

HAR DU EN FRÅGA?

DAN SUNDQVIST

PROJEKTLEDARE

TANJA EKLÖW

ANSVARIG FÖR INTEGRATION VID ÅLANDS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

STYRGRUPP & SAMARBETSPARTNERS

Ålands landskapsregering

Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS)

Mariehamns stad

Finströms kommun

Lemlands kommun

Jomala kommun

Brändö kommun

Saltviks kommun

Sunds kommun

Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet (AMS)

Medborgarinstitutet i Mariehamn (Medis)

Arbetarnas bildningsförbund på Åland (ABF)

Folkhälsan på Åland

Röda Korset Ålandsdistrikt

Rädda Barnen på Åland

Bärkraft.ax

General Data Protection Regulation (GDPR)

Som personuppgift anses numera också en besökares IP-adress. En säker hamn använder en besöksräknare från Google, kallad Google Analytics, men också den plattform, som sajten är uppbyggd på, WordPress, har en sådan besöksräknare. Dessa används enbart för att se det totala antalet besökare på sidan, och inte för något annat ändamål. Vi lagrar inga uppgifter om IP-adresser eller liknande.

Här kan du läsa om Google Analytics policy och WordPress policy.

Vi delar inga personuppgifter med någon annan än de samarbetspartner vi har, förutsatt att tillämplig integritetslagstiftning iakttas.

I och med att du lämnar uppgifter till oss ger du din tillåtelse att vi lagrar dina uppgifter. Vi kommer att spara dina uppgifter enligt gällande lagstiftning och regelverk förutsätter att vi spara dina uppgifter (upp till 10 år).

Uppgifterna för statistikändamål sparas endast så länge de tjänar ett syfte, d.v.s. för att vi skall kunna följa besöksutvecklingen.

Du har rätt att kontakta projektet för att få information om vilka uppgifter projektet har om dig, för att begära rättelse eller radering av inte längre aktuella uppgifter. Du har även rätt att begära att vi begränsar behandlingen av dina uppgifter. Du har rätt att vända dig till tillsynsmyndigheten Dataombudsmannens byrå, om du vill inge klagomål om hur projektet behandlar dina personuppgifter. Datainspektionen på Åland kan även bistå dig i frågor gällande GDPR. Du når myndigheten via e-post: [email protected] eller telefon: +358 (0) 18 25 550.

Har du tidigare kommenterat ett inlägg eller fyllt i ett formulär kan du när som helst begära att vi tar bort eventuella personuppgifter. Du kan också när som helst begära att vi tar bort alla personuppgifter som vi av någon anledning inte är skyldiga att behålla enligt lag eller andra bestämmelser.